Historiskt centrum för industri och arbete
Motala ströms mynning i Bråviken kan beskrivas som en port in till Östergötland under både förhistorisk och historisk tid. Det var här som Östersjön mötte inlandet!
I början av 1600-talet beslutade hertig Johan av Östergötland att Norrköping skulle bli huvudstad i hans furstendöme. Hertigen började bygga försvars- och slottsanläggningen Johannisborg, som var tänkt att ligga som en spärr för staden och hindra fientliga anfall från kusten. Slottet omgavs med kanonbestyckade vallar och fem bastioner. Mellan slottet och Motala ström planerades samtidigt ett helt nytt stadsområde: Nya staden, eller Saltängen som det kallas idag
I juli 1719 kom den ryska armadan långsamt glidande i Strömmen och Norrköpings ödestimme var slagen. Ryssen brände hela staden till grunden, endast tre gårdar och några lador vid Väster tull blev kvar. Trots att staden var nerbränd var dess befolkning inte knäckt. Motståndsandan och den okuvliga viljan levde vidare och vid 1720-talets slut var staden nästan helt återuppbyggd.
Statlig sprit och skeppsbyggen
Från omkring 1740 fanns ett Spinnhus - egentligen ett kvinnofängelse - nere i hamnen. Det var en plats för hårt tvångsarbete inom textilindustrin under omänskliga förhållanden. 1790 flyttades Spinnhuset upp till Drags i Norrköping i närmare anslutning till industrin. I området fanns också tobaksplantage.
År 1775 beslutades att kronan skulle ha monopol på spritbränningen och höjda böter för lönnbränning infördes. Kronobrännerier uppfördes i ett stort antal städer, bland här. Kronans brännerier blev inte den inkomstkälla som kronan räknat med och de lades ner efter drygt tio år. I Norrköping användes en del av byggnaderna efter det som kronomagasin, fram till år 1871 när området löstes in av staden.
Sedan slutet av 1500-talet finns det indikationer på att det funnits skeppsvarv i området. På en karta från 1695 syns ett rejält tilltaget båtvarv med en 60 meter lång skeppsdocka. Det är nog också förklaringen till att holmen heter Skeppsholmen. 1798 byggdes det till och med en Ostindiefarare vid varvet i Norrköping. År 1812 köpte Olof Hammarsten ”det Gamla varvet” för att bygga ångbåtar.
1820 kunde man beskåda den första hjulångaren med namnet Norrköping i Bråviken. Skeppsdockan fylldes igen år 1927 i samband med att Norra kajen byggdes om.
Kinesisk keramik och 300-årigt snus
Finkeramik från Kina, gnistrande vinglas, fiskben, snusdosor och husgrunder från det gamla kronobränneriet. Arkeologerna vid Statens historiska museer har hittills hittat en veritabel skattgömma från historisk tid under de pågående utgrävningarna i Inre hamnen.
Läs mer om utgrävningarna på Arkeologernas webbplats.